Platsens historia

Gasverket är ett på flera sätt unikt område i Stockholm. Ett industriområde som varit stängt för allmänheten i över hundra år, men som bär på både en historia och en ståtlig karaktäristisk tegelarkitektur.

Det var när det gamla Klaragasverket under andra halvan av 1800-talet inte längre räckte till för att förse Stockholm med den allt populärare stadsgasen, som planerna på ett nytt modernt gasverk ute i Värtan växte fram. Ambitionerna sattes högt och gasverket kom att bli ett prestigeprojekt som skulle visa på industriell innovation och framåtanda. Den unga ambitiöse arkitekten Ferdinand Boberg fick ta sig an uppdraget med Adolf Ahlsell som projektledare. Boberg lade den arkitektoniska ribban högt när han, i så kallad Rohbaustil med hög kvalitet i detaljer och materialval ritade de närmast monumentala byggnaderna vid Husarvikens och Värtans stränder. När Värtagasverket, som det kom att kallas, officiellt invigdes den 25 november 1893, var det kung Oscar II som stod som förrättare, i närvaro av kronprins Gustaf, prinsarna Carl och Eugen samt ett flertal andra medlemmar av kungahuset.

Från början var Värtagasverket, som det kom att kallas, helt och hållet ett koleldat gasverk, men under årens lopp har gastillverkningen ständigt moderniserats och kompletterats med produktionsanläggningar för förädling av biprodukterna från gastillverkningen. Tekniker baserade på olja och senare lättbensin ersatte kolet och spillvärmen togs på 50-talet tillvara som fjärrvärme för Hjorthagen. Gasverket har under hela sin livstid fram till 2011 varit under ständig förändring, men det arkitektoniska hjärtat med de karaktäristiska tegelbyggnaderna, har stått sig genom all denna förändring, och nu är det dags att ge dem nytt liv och föra energi in i det område som under så lång tid försett staden med densamma.

Håll dig uppdaterad om utvecklingen av Gasverket

Genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev får du information om vad som händer i projektet.